Lasermannen

Under sex månader i början av 1990-talet sköts sammanlagt elva personer i Stockholm och Uppsala. Det de hade gemensamt var att de var män och hade utländsk bakgrund.

Bild 1/2
Föremål från utredningen av Lasermannen
Föremål från utredningen av fallet med Lasermannen visas i utställningen Brottsspår.
Bild 1/2
Föremål till fallet Lasermannen

Lasermannen är en av vår tids mest uppmärksammade brottslingar. Detta är en förkortad version av den gärningsmannaprofil som ställdes samman när polisen jagade honom:

"Gärningsmannen är en man. Han är troligtvis en bit över trettio år. Han har förmodligen en personlighetsstörning och kan därför ha haft tidigare kontakter med vården. Det är inte troligt att hans våldsamhet skulle ha uppstått helt plötsligt. Det är därför tänkbart att han tidigare gjort sig skyldig till olaga hot och misshandel. Han lever ensam och utan större socialt umgänge. Han har studentanknytning och har troligen misslyckats i sina universitetsstudier. Han bor sannolikt i Vasastan i Stockholm. "

Gevär med lasersikte användes

Det var hösten och vintern 1991-1992. Under loppet av sex månader sköts sammanlagt elva personer i Stockholm och Uppsala. En dog. Flera fick skador för livet. Det enda offren hade gemensamt var att de var män, hade mörkt hår och/eller mörk hudfärg. Gärningsmannen kom att kallas Lasermannen för att han i flera fall använde gevär med lasersikte.

Lasermannens brottsvåg satte igång en av Sveriges mest omfattande polisinsatser sedan mordet på Olof Palme. För första gången i Sverige sammanställdes en gärningsmannaprofil baserad på det omfattande material som fanns om brotten. I profilen fanns 22 beskrivande hypoteser om gärningsmannens kön, ålder och andra uppgifter.

Dömdes till livstids fängelse

Lasermannen ringades sakta men säkert in och greps den 12 juni 1992 efter att ha rånat en bank. Den 14 januari 1994 dömdes Lasermannen till livstids fängelse för ett mord, nio mordförsök samt nio rån.

Hur väl stämde gärningsmannaprofilen med verkligheten? Lasermannen var 39 år när han greps. Han bodde ensam på Ynglingagatan i Vasastan. Han har fått diagnosen antisocial personlighetsstörning. Under 1970-talet var han två gånger tvångsomhändertagen för psykiatrisk vård. Han hade misslyckade universitetsstudier bakom sig. Han var tidigare känd av polisen, bland annat för misshandel.

Föremål från utredningen

Se föremål från utredningen kring lasermannen i utställningen "Brottsspår". Utställningen handlar om kriminalteknik och polisarbete.