Palmemordet
Den 28 februari 1986 blir Olof Palme skjuten på öppen gata på Sveavägen i Stockholm. Gärningsmannen kommer upp bakifrån och skjuter honom samt skadeskjuter hans fru. Därefter lämnar gärningsmannen platsen hastigt. Mordvapnet är en grovkalibrig revolver.
Olof Palmes död skakade om hela Sverige och omvärlden. Mordet fick mycket uppmärksamhet då Olof Palme var ledare för socialdemokraterna och framför allt för att han var Sveriges statsminister.
Den 10 juni 2020 så fattade chefsåklagare Krister Petersson beslut om att avsluta utredningen. Enligt åklagaren så hade utredningen kommit fram till att mordet begicks av en ensam gärningsman. Den misstänkte, Stig Engström, den sk. Skandimannen var vid det här laget död och kunde därmed inte åtalas.
I framtiden kanske Polismuseet får in de enda egentliga fysiska spår som finns kvar efter mordet, två kulor av märket Winchester-Western 357 Magnum.
Om utredningen
Palmemordet är unik i svensk kriminalhistoria och var en av Sveriges största utredningar med flera hundra hyllmeter material.
Skandiamannen
Under ledning av chefåklagare Krister Petersson (sedan 2017) fokuserade mycket av utredningen på en man, Stig Engström, som i media och litteratatur gick under namnet Skandiamannen. Han arbetade som reklamkonsulent på Skandias kontor i närheten. Utredningen fokuserade på ett stort antal förhör och försök gjordes även att säkra teknisk bevisning som kunde binda Engström till mordet. I slutändan kom utredningen fram till att Engströms egen historia inte gick ihop. In i det sista gjordes försök att säkra teknisk bevisning men utan resultat då materialet var i för dåligt skick. Detta ledde till att chefsåklagare Petersson avslutade utredningen då Engström avlidit 2000.
Innan utredningen avslutades i juni 2020 fanns många olika spår och teorier kring vem som begått mordet. Här är några av de vanligaste:
Den ensamme gärningsmannen
Christer Pettersson dömdes i tingsrätten för mordet men frikändes av hovrätten. Christer Petterson avled år 2004.
33-åringen
En man som var känd i högerextrema kretsar. Vid en husrannsakan hemma hos honom hittades bland annat Palmefientliga flygblad. Han släpptes då bevisen mot honom försvagades. 33-åringen dog i början av 1990-talet.
PKK-Spåret
Säkerhetspolisen hade haft särskilt intresse för Kurdistans arbetarparti (PKK). Enligt en teori så skulle övervakningen av PKK-anhängare ha varit anledningen till att Palme mördades.
Polisspåret
Ett spår är att mordet i själva verket genomförts av poliser. Anledningen till detta skulle ha varit att Palme av vissa ansågs vara Sovjet-anhängare. Förutom polisen så misstänktes även militären enligt samma slags argumentation.
Sydafrikaspåret
En polisöverste i Sydafrika vittnade i landets högsta domstol om att en agent från samma land skulle ha organiserat mordet.
